Psalmer vid begravning - begravningspsalmer

De psalmer som ska ingå i begravningen väljs med de anhöriga tillsammans med prästen. Man kan också själv ta kontakt med  kyrkomusikern och välja ut lämplig musik eller rent av kanske komma och lyssna på föreslagna stycken.

De populära och vanligaste begravningspsalmer vid begravning är följande (Lyssna längre ned):

• 190 - Bred dina vida vingar
• 248 - Tryggare kan ingen vara.
• 249 - Blott en dag ett ögonblick i sänder
• 271 - Närmare Gud till dig
• 277 - Så tag nu mina händer
• 269 - Sorgen och glädjen
• 297 - Härlig är jorden
• 300 - O, hur saligt att få vandra
• 304 - Lär du mig skog att vissna glad

Texter till psalmer vid begravning

Psalm 297 (Lyssna)

1. Härlig är jorden,
härlig är Guds himmel,
skön är själarnas pilgrimsgång.
Genom de fagra
riken på jorden
gå vi till paradis med sång.

2. Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.

3. Änglar den sjöngo
först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig,
Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.

Psalm 190 (Lyssna)

1.
Bred dina vida vingar,
o Jesus, över mig
och låt mig stilla vila
i ve och väl hos dig.
Bliv du min ro, min starkhet,
min visdom och mitt råd
och låt mig alla dagar
få leva av din nåd.

2.
Förlåt mig mina synder,
mig rena i ditt blod.
Giv mig ett heligt sinne,
en vilja ny och god.
Tag i din vård och hägnad
oss alla, stora, små,
och låt i frid oss åter
till nattens vila gå.

Lina Sandell-Berg 1860, 1865

Psalm 248 (Lyssna)

1.
Tryggare kan ingen vara
än Guds lilla barnaskara,
stjärnan ej på himlafästet,
fågeln ej i kända nästet.

2.
Herren sina trogna vårdar
uti Sions helga gårdar,
över dem han sig förbarmar,
bär dem uppå fadersarmar.

3.
Ingen nöd och ingen lycka
skall utur hans hand dem rycka.
Han, vår vän för alla vänner,
sina barns bekymmer känner.

4.
Gläd dig då, du lilla skara:
Jakobs Gud skall dig bevara.
För hans vilja måste alla
fiender till jorden falla.

5.
Vad han tar och vad han giver,
samme Fader han dock bliver,
och hans mål är blott det ena:
barnets sanna väl allena.

Lina Sandell-Berg 1849-51, 1855

Psalm 249 (Lyssna)

1.
Blott en dag, ett ögonblick i sänder
– vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min faders händer:
skulle jag som barn väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

2.
Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara.
Om än oviss syns min vandrings stig.
“Som din dag, så skall din kraft ock vara.”
Detta löfte gav han mig.

3.
Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
och att ej den dyra tröst förspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad än mig händer
taga av din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått ditt goda land.

Lina Sandell-Berg 1865, 1872
Bearb.

Psalm 271 (Lyssna)

1.
Närmare, Gud, till dig,
närmare dig!
Om det än blir ett kors
som lyfter mig,
sjunger jag innerlig:
Närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.

2.
Döljer för pilgrim trött
solen sitt sken,
blir än min huvudgärd
hårdaste sten,
skall jag dock drömma mig
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.

3.
Där skall all nåd du gav
stå för min syn
såsom en stege rest
upp emot skyn.
Änglar där vinkar mig
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.

4.
Vaknad, jag reser glad
stenen så hård
såsom mitt Betel upp
minnet till vård.
Natten ju förde mig
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig.

5.
Sist, när jag ställa får
uppåt min färd
och ren till ända är
jordlivets värld,
viskar det än i mig:
Närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig!

Sarah Adams 1841
Emanuel Linderholm 1912

Psalm 300 (Lyssna)

1.
O, hur saligt att få vandra
hemåt vid vår Faders hand.
Snart vi slutat ökenfärden
och går in i Kanaans land.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.

2.
Här vid älvarna i Babel
tystnar ofta nog vår sång,
men vi väntar bättre dagar
i Jerusalem en gång.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.

3.
Intet mörker där skall vara,
inga tårar, ingen nöd,
ingen synd och ingen plåga,
ingen djävul, ingen död.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.

4.
Här vi skiljs ifrån varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas får i frid.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.

5.
O, må ingen bli tillbaka
här i denna mörka värld.
Må vi alla där få mötas
efter slutad pilgrimsfärd.
Härligt sången där skall brusa,
stark som dånet av en vattenflod:
Äran tillhör Gud och Lammet,
som oss vunnit med sitt blod.

Joël Blomqvist, Per Ollén 1876