Far, far-far, svärfar, livskamrat, släkting och god vän.
Född i på Prästbordet som den yngste i familjen Nordqust med mamma Alma, pappa Jonas och två äldre systrar Sally och Sigrid som alla månade om lille Bror-Erik så var du trygg och älskad under din uppväxt. Med kor, höns, gris och häst på en mindre gård så fanns alltid något att göra. En av hästarna var dig extra nära, Isabella, en vit islandshäst har du berättat många historier om. Du fick lära dig att vara uppfinningsrik av din företagsamme far och omtänksam av din mor och systrarna. Tidigt aktiv i kyrkan så träffade du din blivande fru i Norakören och det blev så småningom fyra barn i familjen. Efter en ovanligt kall vinter med många och täta brasor så brann ladugården ned och det tvingade familjen in i en ny era. Men Bror-Erik såg alltid till att vända allt till det positiva. Du fick anställning som vaktmästare på byns nya skola och där blev du kvar. Få som växte upp i Nora under 60-70 och 80-talet kan ha missat vem som var vaktis på Torromskolan. Under dina arbetsår var du engagerad i politik, kyrka, fack och föreningar i hembygden.
När du sedan gick i pension så hade du gjort allt du kunde i föreningslivet och politiken och valde att lägga tiden på nära och kära. Det är vi glada för idag. Genom alla år har musik och dans varit en källa till glädje. Där träffade du även din nya livspartner Gerd och tillsammans var ni en förebild för hur man lever ett gott, glatt och gemensamt liv oavsett ålder, ekonomi och status. Gerd sa någon gång att hon vaknade varje morgon och tackade för att få ännu en dag tillsammans . Och tillsammans med dig Bror-Erik var det många som trivdes.