NÅR NÅGON DÖR. FÖR FRÅGAN ÄR JU INTE OM, UTAN JUST NÄR. OM DET ÄR NÅGOT VI KAN VARA SÄKRA PÅ I LIVET, SÅ ÄR DET VÄL ATT ALLA EN DAG ELLER EN NATT SKALL DÖ.

Det betyder att vi alla en dag kommer behöva ordna med begravning, vår egen eller anhörigas. Vi kommer att behöva sörja och kanske också ta hjälp, för att kunna hitta glädjen och kraften i livet igen. Så sällan vi talar med varandra om döden. Kanske för att vi vet så lite om den. De flesta dör ju idag på sjukhus eller vårdhem, även om det har blivit allt vanligare att man genom olika vårdinsatser kan få möjlighet att dö hemma i sin egen säng. Men där, på slutet, när man redan ser döden komma, då känns det oftast alldeles för sent att börja prata. Ock svårt att ta upp ämnet, med den som lever på slutet och kanske rentav är rädd för det som väntar.

KAN VARA SVÅRT ATT PRATA OM

Kanske är det för att vi vet så lite om vad som händer sedan, efter döden, som det är så svårt att prata. Det måste ju då handla om hopp, eller tro. Och vår tro är vi också väldigt ovana vid att tala med varandra om. När någon dör, blir det mesta lite lättare att hantera, om man har pratat med varandra innan. Om vad som varit viktigt i livet, så att avslutningen och avskedet blir på ett sätt som känns rätt, både för den som ska dö och den som lever vidare. Man kan prata om hur man tänker sig avskedet, en stor eller liten begravning. Jordbegravning med kista eller kremation och gravsättning av urna. Minneslund eller grav.  Vad man vill ha på sig i kistan och vilka psalmer man vill ska sjungas. Om det ska vara några särskilda sånger, eller tal.

UNDVIK KONFLIKTER

En begravningsgudstjänst i kyrkan är alltid offentlig. Det betyder att alla som vill får komma. Ändå kan det bli diskussion och rentav konflikter om just det, bland anhöriga. Kanske känner man att mycket är outrett och gammalt groll kan komma upp till ytan i samband med ett dödsfall. Idag har många barn och barnbarn olika relationer. Då kan det också bli svårt att självklart enas om hur man vil ha det. Det är därför en hjälp om det finns vägledning, gärna skriftlig, från den person vars begravning man har att ordna med.

Prata med dina anhöriga, din familj och dina vänner om hur du önskar ha det kring din död och begravning. Även om du inte vet vilka alternativ som finns eller vad som är möjligt, berätta hur du tänker.

SKRIV GÄRNA NED DINA TANKAR.

Om du vill att en särskild begravningsbyrå ska hjälpa till med din begravning, kan du vända dig till dem och få ett särskilt formulär att fylla i.

Svenska kyrkan har många hundra års erfarenhet av död, sorg och sorgebearbetning. Vänd dig till en präst eller en diakon om du har frågor eller vill prata. Många församlingar bjuder in till sorgegrupp för efterlevande i samband med begravning, men en präst eller diakon gör gärna hembesök och samtalar med dig och dina anhöriga både innan och i samband med dödsfallet.

Karin Larsdotter,
Församlingsherde,
Ryds Församling
Linköping