Att inse det ofattbara
och förstå att du inte finns mer
är svårt, jobbigt och tungt.
Jag måste gå vidare och lära mig
att leva utan dig.
Mina tankar dröjer sig kvar och
minnen seglar förbi.
Jag är så oerhört stolt över dig
och jag älskar dig så mycket.
Inuti mig finns det ett hål, ett tomrum
bara avsett för dig.
Jag måste fylla detta tomrum, med
minnen och kärlek av dig.
För du kommer alltid att finnas kvar hos mig.
Hur lång tid det än går, så kan ingen ta din plats i mitt hjärta.

Pappa

Nicklas min älskade brorson!

Du gick från att vara en liten knodd som jag bytte blöjor på, till en kaxig tonåring
som jag blev rätt så arg på ibland, till en ung kille med ett enormt stort hjärta och
stora planer för din framtid.

Av alla mina syskonbarn är du ett av dem som jag känner att jag fick bäst kontakt med.
Mest via facebook vi träffades för sällan. Många långa samtal blev det, många tårar och
mycket skratt.

Du har lämnat ett spår hos mig som jag aldrig glömmer, jag vill minnas dig med glädje
men än så länge kommer bara tårar och ilska, du hade för mycket kvar att göra här,
du skulle inte fått lämna oss så tidigt.

Men värst är det för dina syskon som mist sin bror, för din mamma och pappa som mist sin son.
Mina tankar går ofta till dom, det finns inga ord som är tillräckliga för att beskriva.

Jag tror att vi alla har samma önskan, att vakna upp ur drömmen och mötas av dig.

Ami
Skrivet av: Ami Andersen Johansson Fredag 24 Februari 2012

Nicklas, i hela ditt liv har jag känt dig. Ditt alldeles för korta liv. Nu har du hastigt lämnat
oss i outsäglig sorg och saknad. I mitt hjärta och minne lever du alltid kvar.

Storasyster Therese
Skrivet av: Therese Fredag 24 Februari 2012