Vid ett dödsfall måste man inom tre månader skapa en redovisning av den avlidnes tillgångar, skulder och kostnader som kallas för bouppteckning. När den är klar ska den lämnas till Skatteverket inom en månad.
Vem får upprätta en bouppteckning?
Man får inte själv upprätta bouppteckningen om man är arvinge, ombud eller testamentstagare. Uppdraget måste lämnas till två utomstående personer. De kallas förrättningsmän. Förrättningsmännen utses vanligen av de som är dödsbodelägare.
Om tillgångarna i dödsboet inte täcker kostnaderna kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan hos kommunens socialnämnd.
Kallelse till förrättningsdagen
Den dag som man börjar gå igenom dödsboets tillgångar och skulder kallas förrättningsdag. Tid och plats för förrättningen bestämmas vanligen av den av dödsbodelägare som i huvudsak har hand om dödsboet, till exempel efterlevande make eller maka.
Följande personer ska kallas till förrättningen:
- Dödsbodelägare, enligt lag och testamente
- Efterarvinge, enligt lag och testamente
- Efterlevande make, registrerad partner eller sambo
- God man om sådan finns
- Eventuellt Allmänna arvsfonden
Vad kostar en bouppteckning?
Baskostnaden för en enklare bouppteckning hos en begravningsbyrå, jurist eller bank är ungefär 5 000 - 6 000:-. Till det läggs oftast en kostnad i form av arbetstid (mellan 500-1 500:- per tim). Tidsåtgången är i första hand kopplad till hur många personer inblandade i arvet.
Om det inte finns några fastigheter eller företag som ingår i arvet kan man med fördel själv upprätta bouppteckningen. Förutsättningen är dock att man är utomstående, det vill säga inte arvinge, ombud eller testamentstagare.
I sällsynta fall kan en bouppteckning kosta 50 000:- eller mer, men då är det frågan om en bouppteckning som rör mer omfattande delar som fastigheter, företag eller om dödsboet har andra stora tillgånger.
Lång väntetid, kan man få förtur?
Det är bara vissa skattekontor som handlägger bouppteckningar. Man bör därför vara medveten om att det kan ta flera månader att få den godkänd. Till dess man har fått bouppteckningen godkänd blir man upplåst och kan inte göra några ekonomiska transaktioner.
Skatteverket ska dock ta hand om bouppteckningar som är brådskande först. Brådskande skäl kan vara att någon måste komma åt dödsboets tillgångar eller fastigheter som måste säljas snabbt. Önskar man snabbare behandling ska man ansöka om förtur hos Skatteverket.
[pro_ad_display_adzone id="4115"]Checklista
- Upprättande
I bouppteckningen skall dödsbodelägarna, eller bouppgivare inför två förrättningsmän uppge boets tillgångar och skulder per dödsdagen. - Ingående balans
Den ingående balans som dödsboet lämnat efter sig är en redovisning av tillgångar och skulder vid dödsdagen.
- Du ska få en redovisning av banken om saldobesked med upplupen ränta.
- Fonder och andra värdepapper redovisas enligt hur marknadsvärdet var på dödsdagen.
- Om det finns fastighet så redovisas taxeringsvärdet för året före dödsfallet. Undantaget är om det är en bostadsrätt. Då värderas den till föreningens deklarationsvärde per dödsdagen genom att ett intyg utfärdas där detta framgår
- Alla skulder som är löpande skall tas med, såsom telefon, prenumerationer, eventuell färdtjänst och vårdkostnad, men även kostnader i samband med begravningen. - Ej avdragsgilla kostnader
Det finns vissa kostnader som inte är avdragsgilla i bouppteckningen, det kan till exempel vara städning, adressändring, tömning och liknande. De kan istället regleras i samband med arv och skifte. - Efterlevande maka/make
Tänk på att även tillgångar och skulder som hör till efterlevande maka/make också skall tas med på exakt samma sätt som för den avlidne - Testamente
Om det finns testamenten eller liknande (äktenskapsförord eller en tidigare bouppteckning efter avliden maka/make) så skall en kopia vidimeras och läggas till bouppteckningen. - Försäkringar
Försäkringar som kan utfalla måste också tas med och försäkringsbolagets bouppteckningsintyg skall bifogas. I försäkringsbolagets intyg framgår det ur beloppet skall hanteras i bouppteckningen. Det är nämligen så att i vissa försäkringar så ska bara beloppet noteras och inte tas med i den totala tillgången. - Lösöre såsom möbler/inredning
Om det inte finns några speciella värdefulla tillgångar som tavlor och antikviteter så görs en värdeschablon baserat på försäkringsbolagets ersättning vid brand och vattenskada. Om det finns speciella tillgångar så görs en värdering av dessa. Fördelning av lösöre och arbetet med att värdera det är normalt sett inte någon del av bouppteckningsarbetet utan mer en uppgift för dödsbodelägarna att komma överens om. - Tillgång till lösöre
En lösning för att dödsbodelägarna ska få tillgång till lösöre som har ett speciellt värde eller affektionsvärde för dem är att lösöret fördelas i lotter. Dessa fördelas sedan genom lottning bland de som vill ärva. - Delägare
Det är dödsbodelägarna som själva måste redovisa vilka som ingår i delägarkretsen. Att söka efter arvingar är oftast något som ligger utanför det normala arvodet för upprättande av en bouppteckning. - Avstå sitt arv
Arvingarna kan om de vill avstå från att ärva sin del och då går arvet vidare till nästa led, som då oftast blir arvingens egna barn. Det går inte att avstå till förmån för någon viss annan person i delägarkretsen. Det kan finnas skattemässiga fördelar med minskad skatt för dödsboet genom att avstå arv. - Dödsdagens förhållanden gäller
Bouppteckningen ska spegla förhållandet som det ser ut på dödsdagen, det går dock att göra en så kallad boutredning med en tillsatt boutredningsman av Skatteverket om det har varit uppenbara missförhållanden. Det kan handla om att någon har fått förskott på arv eller liknande. I det normala bouppteckningsarbetet så ingår inte någon boutredning. - Ersättning för utlägg
Den som anordnar en begravning gör ofta egna utlägg. Alla dessa skall redovisas och till vad de har använts. Det kan hända att de likvida tillgångarna i dödsboet inte täcker de löpande skulderna och då uppstår en fordran på dödsboet. Vid en sådan situation skall utläggen först betalas innan arvskiftet görs. - Lämnas till Skatteverket
Alla dödsbodelägare måste godkänna bouppteckningen innan den lämnas till Skatteverket i original (och en kopia). Det är först när Skatteverket har beräknat skatt som arvet kan fördelas. - Arvsskatt
Om Skatteverket har beräknat en eventuell arvsskatt så skall den betalas av dödsboet. Först när inbetalningen har registrerats så skickas bouppteckningen i original till förrättningsmannen som i sin tur lämnar den vidare till dödsboet. - Arvsskifte
När dödsboet har fått bouppteckningen i original kan arvsskiftet genomföras och det är då viktigt att det är tillgångarnas verkliga värde som används. Det är skiftesdagens värde på värdepapper och marknadspriset för bostadsrätter och fastigheter som gäller. Alla utlägg skall ersättas först innan skiftet genomförs. Alla icke avdragsgilla kostnader som till exempel städning och tömning av lägenhet skall också regleras innan skiftet genomförs.
Länkar
Mer information om bouppteckning finns att läsa här:
- Bouppteckning Online
- Skatteverket