Det en avliden person lämnar efter sig kallas dödsbo, eller kvarlåtenskap. Dödsbo är även en juridisk person. Kvarlåtenskapen måste regleras i en bouppteckning senast tre månader efter dödsfallet. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna fram till arvsskiftet.
När arvsskiftet är avslutat upplöses dödsboet.
Dödsboets kostnader
Det är dödsboet som står för de begravningskostnader som inte täcks av begravningsavgiften.
Dödsboets begravningskostnader kan till exempel vara:
- kista, eventuell urna och dekorationer
- bärare
- svepningsarbete
- transport av kista/avlidne till lokal för bisättning/begravningsceremoni
- musik och sång (vid kyrkliga begravningar ingår viss musik)
- skötsel av enskild grav
- dödsannons
- blommor
- servering vid minnesstund
- lokal för minnesstund
- gravsten
- bouppteckningskostnader
- begravningsbyråns arbetskostnader
Dödsboet kan även stå för andra kostnader relaterade till begravningen såsom sorgekläder, transporter, vistelsekostnader och så vidare.
Om dödsboets tillgångar inte täcker skulder
Man kan ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten i den avlidnes hemkommun om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaden för begravningen. Man ska då alltid kontakta socialtjänsten innan beställningen av begravning görs för att utreda om ett sådant bistånd är tillämpligt. Om den avlidna är minderårig kan däremot de försörjningsskyldiga (vanligtvis föräldrar) bli ansvariga för begravningskostnaderna beroende på vilken hemkommun det handlar om. Ring socialtjänsten i den berörda kommunen för mer information.
[pro_ad_display_adzone id="4115"]