Arvet ska följa lagen (den legala arvsordningen) och vilken arvsrätt som gäller beror till stor del på släktskapet eller relationen med den avlidne.
Arvsrätt i familjen/arvsordningen
Om den avlidne var gift, ärver den efterlevande maken. Finns det gemensamma barn, ärver den efterlevande maken före dem. Den efterlevande maken ärver med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att man på alla sätt får förfoga över egendomen, men inte testamentera bort den. De gemensamma barnen är efterarvingar i dödsboet. De ärver först när båda makarna har avlidit.
Om makarna saknar barn blir den först avlidne makens egna arvingar efterarvingar i dennes dödsbo. Efterarvingarna ärver först när båda makarna har avlidit.
Finns det inte någon efterlevande make, ärver den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn. Om barnet är avlidet ärver det avlidna barnets egna barn och så vidare.
Laglott/arvslott
Om det inte finns någon efterlevande make ärver alltid de efterlevande barnen hälften av dödsboet, den så kallade laglotten/arvslotten. En arvinge kan avstå sin del av laglotten/arvslotten och då tillfaller den delen dödsboet. Det går inte att testamentera bort en laglott/arvslott om inte arvingen senare avstår från sin laglott. Testamentet reglerar därför normalt sett endast den andra hälften när det finns barn med i bilden.
Särkullbarn
Efterlämnar den avlidne bröstarvingar som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, så kallade särkullbarn, ärver särkullbarnet i sin andel i boet före den efterlevande maken.
Efterlevande maken har dock ett visst skydd så att han alltid får egendom motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet ur boet.
Särkullbarnet kan avstå från sitt rätt att omedelbart ärva i förälderns dödsbo till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnet blir då i stället dödsbodelägare i den efterlevande makens dödsbo.
Finns det inte några bröstarvingar ärver den avlidnes mor och far. Är någon av dem avliden ärver den nu avlidnes syskon, eller om syskonet är avlidet, syskonbarn.
Lever inte den avlidnes far, mor, syskon eller syskons barn ärver farfadern, farmodern, morfadern, mormodern, eller om någon av dem är avliden, dennes barn.
[pro_ad_display_adzone id="4115"]Observera
Enligt den legala arvsordningen ärver varken sambo eller kusiner.
I Sverige finns det inga regler som ger en sambo rätt att ärva den andre sambon efter dennes bortgång. Kvarlåtenskapen tillfaller istället den avlidnes barn eller andra släktningar, som beskrivits ovan.
Ett alternativ som bör övervägas när man planerar att leva tillsammans som sambor är att få hjälp med att upprätta ett inbördes testamente med fri förfoganderätt. Se mer under rubriken testamente.
Universell testamentstagare
Universell testamentstagare är den som den avlidne har tagit upp som arvtagare i sitt testamente. Testamentet kan avse hela eller del av den avlidnes egendom.
Allmänna arvsfonden
Om den avlidne inte har lämnat efter sig någon arvinge enligt den legala arvsordningen eller enligt ett testamente tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. Observera att Allmänna arvsfonden alltid ska kallas till förrättningen om andra legala arvingar saknas. Detta gäller även om det finns universella testamentstagare. Allmänna arvsfondens adress är:
Kammarkollegiet, Arvsfondenheten
Box 2218
103 15 Stockholm